...i mörkret

När man bor lite sådär halvremote som en annan gör.

På landet... lantis, bondlurk, und so weiter. (min skoltyska är outstanding)

Så blir det ju mörkt såhär års om kvällar och nätter eftersom det blir mindre hus som alstrar ljus.

Det finns gatbelysning och nog bor jag inte ensam i mitt ute i skogen som en normalstor svensk skogstomte. Nej då! Det finns grannar åt precis alla håll.

Men mörkret är liksom lite mer påtagligt när man inte bor i stan.

Nu är det ett par år sedan denna urbanist, flydde en lite större svensk stad och bosatte mig ute i "obygden". Och uppfarten är låt oss kalla det, sparsmakat upplyst.

Men nu ska det bli ordning på det hoppas jag. Idag kom nämligen 2st smartlife Flood lights med rörelsevakt som vederbörande ska ge sig i kast med att installera.

Förhoppningsvis kommer det leda till att jag eller någon bekant slår på näsan på uppfarten. Och att det blir lite smidigare att backa in bilarna.

Återkommer i ärendet när vi ser hur de fungerar.

Hur var det han sa Jimpa från The door? Come on baby light my uppfart!